
Att börja yoga efter att ha skrivit en bok om yoga
Ok, det kanske inte stämmer. Titeln på inlägget kanske egentligen skulle vara: Att börja yoga medan man skriver en bok om yoga. Det är närmare sanningen.
Jag hade faktiskt testat yoga innan jag skrev boken. Allt som allt, hade jag säkert tio yogapass format min kropp och mitt sinne genom åren. 🙂
Mitt absolut första pass var ett Kundalini-pass som hölls i Christoffer-skolan. Jag var ensam man på träningen och tyckte att det gick rätt bra ända tills jag blev ombedd att hitta min livmoder. Jag tyckte om passet även om det var lite för omständigt att ta sig dit för att jag verkligen skulle kunna träna där regelbundet.
Det som fångade mig på riktigt var dock fokuset och den mentala delen av träningen, och jag har oftast lättare för att träna själv än för att träna i grupp så jag började meditera och lärde mig så mycket jag kunde om det. Min nästa riktiga yogaupplevelse var företagsyoga. Vi hade en superduktig tjej på jobbet som höll ett kort yogapass varje eftermidddag som jag började gå på. Antonia (på bilden nedan)
har tränat hur länge som helst och över hela jorden och var snäll nog att anpassa träningen efter ett gäng stela IT-nördar.

Efter det fick jag tipset att prova Ashtanga. Det skulle vara mer som power-yoga, helt olikt Kundalini som jag testat tidigare, och det var det. Jag tyckte jättemycket om Ashtanga-yoga. Det passade mig bra så det kan jag verkligen tipsa om för er där ute som är mer vana vid crossfit eller annan funktionell träning och är lite rädda för att yoga ska vara alldeles för lugnt och långsamt. Ett Ashtangapass är krävande. Och roligt. Om du vill prova lite av varje när det gäller yoga så kan jag tipsa om https://yogobe.com/se/
De har ett jättestort bibliotek med olika yogavarianter du kan prova.
Men tillbaka till ämnet, även om jag får det att låta här som att jag var en van yogi redan innan jag skrev boken så var det verkligen inte så. Far from it. Jag hade som sagt provat lite här och där bara och jag är fortfarande inte en van yogi, MEN, under tiden att jag skrev min bok om en stor konflikt som utspelar sig i yogavärlden hittade jag någonting. Jag skriver alltid på mornarna och en morgon när jag gick upp var jag extra stel och bestämde mig för att testa en solhälsning. Och när jag hade gjort en så gjorde jag en till. Och det kändes skönt. Det släppte lite i ryggen. Så morgonen efter gjorde jag några solhälsningar till, och morgonen efter det fortsatte jag och det kändes fortfarande skönt.
Nu har det gått flera månader och jag har byggt ut mitt program lite. Jag gör fortfarande solhälsningar, men jag har lagt på en del andra yogaövningar och även några helt vanliga styrkeövningar. Det är så lätt att låta kroppen förfalla när man blivit en del över fyrtio och här såg jag en riktig chans att göra skillnad för mig själv, så nu ser jag fram emot de där 10-15 minuterna varje morgon när jag vässar det där verktyget som är jag själv. Förr i tiden var skrivandet det jag gjorde absolut först på morgonen. Nu yogar jag en kortis först och skriver efteråt och känner mig så mycket starkare och mer som att hela kroppen följer med i det jag gör. I allt från promenader till jogging till annan träning.
Boken det handlar om är såklart Yogaupproren. Du kan läsa mer om boken på länken nedan:
http://www.frangsmyr.se/book/yogaupproren/
Comments (0)